Påskpyssel

Ett litet påsk-klipp som först publicerades på Lithe vilse bloggen (http://lithevilse.blogspot.se/).

Kväll med Käll

 

Svanenmärkt

Trots att det gått fem år sedan den där natten vaknar jag fortfarande kallsvettig i min säng med bultande hjärta och tårar rinnande längs kinderna.

Minns hur jag försökte springa min väg.  Ljudet av de klafsande stegen bakom min rygg.

Det upphetsade tjattret och de illvilliga skratten när de fick tag på mig och tvingade ner mig på marken.

Minnet av sparkarna jag inte kunde skydda mig mot. Blodet på min kropp efter betten från de sylvassa näbbarna.

Hur de släpade in mig i den becksvarta lokalen och höll fast mig med sina snövita vingar.

Ett glödande järn som lös upp dess omgivning.

En kort sekund då tid och rum upphörde att existera för en ung man vars kropp och sinne tagits över av skräck. Hur jag plötsligt greps av förundran över hur något så vackert kan rymma något så ont.

En brännande smärta när glödande järn mötte blottad hud. Ett skrik i natten. Mitt skrik i natten.

Jag minns det som igår. Natten jag blev märkt, märkt för livet.

 

Kontaktannons

Jag är singel. Jag vet jag blir precis lika förvånad varje morgon. Men det skall det bli ändring på nu! Titta ni så sätter jag mig vid telefonen och väntar.

 

Min topp 5

Min Topp 5 över redskap att döda en katt med:

5. Brödkavel – katten skrek så hest om natten, blev därför en riktigt platt en.

4. Gevär – kissen skriker i högan sky när den får smaka på kattjägarns bly.

3. Strömförande kabel – kattaskrället fick en riktig chock, själv fick jag en angorarock.

2. Frysen – missen min den är så kall och fin, ligger så prydligt bredvid en box piggelin.

1. Mixer – det är inte utan viss extas som jag fyller mitt glas med ett katt-shake-as.

Vilka är dina favoritredskap för att döda en katt?

 

Ur vilken kroppsöppning drog du ut den här idén?

Den här idén var kanske lite rolig på pappret (antagligen inte) men i verkligheten? Kolla på skiten, men skratta inte. För guds skull skratta inte.

Är jag en hora?

Jag hade en något annorlunda dröm i natt, jag drömde om en huggorm.

Huggormen var iklädd ett svart plommonstop och hade det inte varit för den väsande tungan hade den lätt kunnat misstas för en hopringlad farbror.

Det som gör att drömmen kan synas vara av det mer annorlunda slaget är dock inte förekomsten utav en huggorm i plommonstop, som bortsett från den väsande tungan kunnat misstas för en hopringlad farbror, utan snarare det förehavande åt vilket ormen ägnade sig.

Det jag upplevde i min dröm var nämligen det att jag blev jagad utav en huggorm i plommonstop, samtidigt som denna ilsket väste ”hora! Hora! HORA!”

Jakten pågick ända till dess att huggormen plötsligt avlägsnade plommonstopet från sitt huvud och ringlade in under det. Alltjämt väsande ”hora”.

Jag vaknade kallsvettig, såg mig omkring i rummet, fick för mig att plommonstopet låg vid sängkanten och drog reflexmässigt upp benen under täcket. Snart kunde jag dock konstatera att det inte fanns något plommonstop med tillhörande huggorm.

Hela dagen har jag dock gått och grubblat. Vad skall denna dröm betyda? Vad vill den säga mig? Är jag en hora? Kommer jag i så fall att sälja mig till en huggorm? Var får jag tag i ett plommonstop? Är det sant att Patrik Sjöberg och Rickard Sjöberg är syskon?

Som vanligt tusentals frågor, men nästan inga svar.

Dagens ramaskri

Denna bomb, som skakade om såväl forskare som hela fiskenäringen, släpptes idag av Aftonbladet. Enligt artikeln har en STOR studie, det är här viktigt att poängtera att det är en STOR studie, efter grundlig utredning kommit fram till att det gör ont på fisken när den får en krok i munnen eller blir ihopbuntad i stora nät tillsammans med hundratals av sina artfränder.

En uppgift som, om den stämmer, måste anses som revolutionerande. Ingen, absolut ingen, skulle väl någonsin kunna föreställa sig att en vattenlevande varelse av typen fisk skulle kunna uppfatta en harpunering som något obehagligt.

En välgrundad skepsis till rapportens resultat finns dock vilket bland annat avspeglar sig i aftonbladets läsarfråga:

Om rapporten stämmer tycker du att fisket skall regleras hårdare?

Den stora studien till trots, jag kräver mer bevis! Hur många fiskar har intervjuats? Hur vet man att det inte är mediekåta fiskar som säger vad som helst för lite uppmärksamhet? Vem avgör vad som gör ont eller inte? En del kan ju vara så jäkla känsliga och börja stortjuta så fort man sticker en krok i dem.

Sedan när blev en torsk någon att lita på?

Som svensk medborgare och skattebetalare kräver jag att man omgående tillsätter en utredning för att utreda om utredningen som utrett huruvida fiskar kan känna smärta eller inte verkligen utrett frågan på ett sätt som uppfyller alla de krav som kan ställas på en utredning med utredande syfte!

När jag var tolv

När jag var tolv hade jag på mig bruna gubbskor, rödrutig halsduk och gubbkeps

När jag var tolv hade jag en gammal blå gubbcykel och en axelremsväska

När jag var tolv cyklade jag runt på min gubbcykel med axelremsväskan över axeln och nynnade på låtar av Nationalteatern, Hoola-bandoola och Peps

När jag var tolv ritade jag politiska satirteckningar och satte upp på väggen

När jag var tolv sydde jag fast ett kommunistemblem på min jeansjacka från KappAhl

När jag var tolv ville jag krossa kapitalismen

När jag var tolv trodde jag på rättvisa

När jag var tolv trodde jag på fred

Nu är jag tjugo och undrar varför jag var så djävla annorlunda när jag var tolv

JÄTTEALLVARLIGT

Nu blir det allvar! Slut på trams och flams.

Mina damer och herrar möt Vilgot!